Trots att det återstår en tredjedel av grundserien så är Örebro i praktiken redan klart för Kvalserien.

Även om Peter Andersson och Jens Gustavsson aldrig skulle erkänna det så planeras det redan nu för för den viktiga säsongsavslutningen.

Jag tror att ÖHK-supportrarna kommer att få se en del tunga ben framöver eftersom laget sannolikt kommer att träna extra hårt i januari och februari.

Behövs det då något nyförvärv i januari?

Målvaktssidan

Målvaktssidan är inget problem i år eftersom Nicklas Dahlberg är en målvakt som älskar viktiga matcher. Jag har tidigare skrivit om hans fenomenala SM-slutspel med Skellefteå våren 2009.

Forwardssidan

Jag tycker dessutom att forwardssidan ser ganska komplett ut.

Förstakedjan visade redan förra säsongen att man kan producera i Kvalserien och i år har Örebro även en andrakedja (Aulin, Keith, Weinstock) som håller hög klass.

Backsidan

Backsidan är mitt enda lilla frågetecken.

När man möter lag som exempelvis Timrå, Modo eller Linköping så får man räkna med att spela en hel del i egen zon och då gäller det att vara noggrann i alla moment.

Om man jämför spelarna i Elitserien och Allsvenskan så håller spelarna i högsta serien generellt sett högre kvalitet och är lite smartare på isen.

Om man gör misstag så blir man straffad på ett hänsynslöst sätt.

Även om målvakterna var ihåliga som en schweizerost i våras så hade Örebros backar stora problem i flera kvalmatcher.

Säkra kort som Gunderson, Frisk och Norgren var inne på massor av baklängesmål och min känsla var att de inte riktigt var beredda på kvalitetshöjningen. 

***

AIK (2010) och Växjö (2011) är de två senaste lagen som tagit klivet upp och om man tittar lite närmare på hur de spelade så kan man hitta flera gemensamma nämnare.

1. Disciplinerat försvarsspel

Segerreceptet har inte direkt varit champagnehockey. Både AIK och Växjö prioriterade försvarsspelet och spelade enkelt, rakt och disciplinerat över hela banan.

Växjö blev klart för Elitserien redan efter åtta omgångar och i dessa matcher vann laget skottstatistiken vid endast ett tillfälle.

AIK vann skotten i endast fyra av sina tio matcher i Kvalserien 2010.

2. Inga onödiga utvisningar

Man möter många skickliga spelare i Kvalserien och därför är det viktigt att inte bjuda på några onödiga powerplay.

AIK och Växjö drog på sig minst antal tvåminutare i sina respektive kval.

3. Stabilt boxplay

AIK släppte in endast fem mål i boxplay (85%) och det var bäst i Kvalserien.

Växjö släppte in tre mål i boxplay (90%) men siffrorna är egentligen ännu bättre. Två av de tre insläppta målen kom i en betydelselös match mot Rögle i omgång 9.

4. Formtoppad målvakt

Fredrik Holmgren (AIK) och Oscar Alsenfelt (Växjö) var bäst när det gällde och vann matcher åt sina respektive lag.

Holmgren hade räddningsprocenten 93,97% och ett GAA på 1,84. Motsvarande siffror för Alsenfelt året efter var 95,42% och 1,46.

5. Effektivitet

Om man skjuter färre skott än sin motståndare så måste man utnyttja sina målchanser och det var framför allt Växjö otroligt bra på när de tog klivet upp.

Lakers avlossade i snitt 25 skott på mål per match och snittade 3,6 mål per match. Omräknat i procent så blir effektiviteten hela 14,29 %. En otroligt bra siffra.

6. Powerplay

Även powerplay måste självklart fungera om man ska kunna vinna jämna kvalmatcher. Om spelet inte fungerar så är det otroligt skönt att kunna luta sig mot ett starkt PP.

När AIK gick upp så var det extremt jämnt och varje poäng var därför livsviktig. Richard Gynge avgjorde ett par täta matcher i powerplay och med facit i hand så var det dessa mål som fällde avgörande.

Även Växjö, med Daniel Åhsberg och Joakim Hillding i spetsen, gjorde flera viktiga mål i powerplay.

***

Det finns självklart fler spelmoment som måste fungera men ovanstående sex punkter är otroligt viktiga.

Jag tror inte att Örebro måste spela extremt defensivt för att kunna utmana Elitserielagen, men jag är övertygad om att laget måste spelare tuffare och framför allt enklare i egen zon.

Backsidan är som sagt ett frågetecken för mig och jag tror att det kan behövas ytterligare en stark defensiv pjäs.

Andersson, Norgren, Frisk, Olsson, Kohn och Skålberg är sex duktiga backar men min känsla är att det saknas lite tuffhet i spelet framför egen kasse.  

Stefan Warg är ju normalt sett lagets tuffing men han är inte tillräckligt tempostark. Martin Filander saknar lugnet i sitt backspel och slarvar därför alldeles för mycket när han möter tufft motstånd.

***

Det sämsta som skulle kunna hända är att Fahlander & Co plockar in flera nya spelare i januari.

Jag hoppas att de ger den nuvarande truppen förtroende att slutföra uppdraget. Om någon lagdel ska förstärkas så är det som sagt backsidan.

Ikväll kommer Troja på besök till Behrn Arena och det är en lurig motståndare.

Conny vilade senast så han kommer att vara hur tänd som helst ikväll.

Han är just nu fyra poäng efter Himelfarb i poängligan och det gillar han inte.

Se upp för Conny ikväll!